Hoppa till sidans innehåll
Foto: Roman Mitrofanov

Signerat Einarsson: MÅNGFALD som GULDRECEPT

08 FEB 2017 10:59
Det var mer än förbundskapten Svenne Olsson, en guldträngtande spelartrupp och SBF-toppar som fick glädjefnatt i söndagskväll. De lättpåverkade hoppade upp i Tv-soffan med ett glädjetjut, har det berättats.
  • Skapad: 08 FEB 2017 10:59

Bandyledarna fick ett pånyttfött självförtroende. I Haparanda, Grycksbo, Finspång, Frillesås, Fredriksberg, Åtvidaberg och ett hundratal platser därtill.

Vilken bandypropaganda!

 

FASTA MOMENT

På VM-finalens första 90 minuter har lagen spelat ihop till 3-3, Sverige får högerhörna. Tre av finalens tidigare fem mål hade tillkommit på fasta.

- Fasta moment kommer att avgöra den här matchen, sa lugne, gentlemannen Andrej Pasjkin före finalen.

I detta sammanhang mer intressant som guldtränare för klubb- och landslag i Ryssland på senare år och därmed initierad, än att han var den förste Sovjetmedborgaren i svensk bandytjänst år 1988.

Tillbaka till Sveriges högerhörna på övertid.

"Nu är det läge för att spela den", hette det på läktarplats.

Kanske var kommentaren tillkommen eftersom högerskytten Patrik Nilsson ej var inne.

Och vilket spel det blev. 

SAIK-samspelet mellan Christoffer Edlund och Daniel Mossberg som tidigare resulterat i två mål, utökades nu till tre, när även Adam Gilljam släpptes in i handlingens slutskede.

 

SAMSPELETS BETYDELSE

Samspelta klubblock i en nationselva hade än en gång varit resultatgivande.

Egentligen ganska självklart.

Tankarna, kroppsspråket och positionerna har finslipats i träning på träning och match efter match. Tiondelarna har därmed hamnat på rätt sida om strecket.

Sveriges två första finalmål hade också sin bakgrund i denna samkontakt.

Kalla det om du hellre vill, kombinationen av den storväxte, skridskostarke och djupspelsintresserade Daniel Mossberg i samklang med djupspelsåkande, positionsintagande och skottvillige Christoffer Edlund.

Kan den kombinationen också leda till en svensk mästartitel framme i mars?

Det skall dock i all glädjeyra påpekas att det var ett antal situationer som inte stämde exakt i avgörande lägen av det svenska laget under första halvlek.

"Är det en sån dag idag", hörde vi från mer än en röst i publikhavet.

Vi fördjupar ej det ämnet mera än det lösa konstaterandet att guldlängtan skavde nog på nervknutarna.

Innan matchen hade vi också nåtts av att Ryssland vunnit VM-finalen för 17-åringar med 9-5 efter sju ryssmål i andra halvlek.

Ett veckoslut tidigare hade även 19-årslandslaget fått stryk i en VM-finals förlängning.

 

FLER BÄTTRE ÄN FÅ

Annars var det uppenbart redan i onsdagsmatchen mellan dessa båda lagjättar att Sverigekonceptet denna gång var att många skulle deltaga.

Tvåsiffrigt mot världsmästarna var ett bra kvitto.

Vad tycker Villas framgångsrike tränare Johan Sixtensson, elitseriens serieledare som de är, om Sveriges segerrecept?

- Svenskarnas bättre ork och kraft avgjorde, då de spelade på fler spelare. Därmed blev de ej så beroende av vissa enskilda spelare (jo, det är landslaget Johan beskriver, kunde varit Villa, förlåt insticket). Äntligen använde de varandra mycket mer i detta VM, så långt Villatränaren.

Jesper Eriksson gjorde enkla bollsläpp som om han spelade sin tionde VM-turnering, istället för den första.

Pizzoni-Elfving spelade ett mycket auktoritärt och offensivt backspel. Tennisbommen som gav hörnan och Rysslands första mål i VM-finalen kunde knäckt vem som helst.

Avseende kroppsrespektspelet - bandylandslagets egen Zlatan.

Hans Anderssons trollklubba var kopplat till seendet på djupet.

Trion Daniel Berlin, Per Hellmyrs och Erik Säfström har jobbat bort ryssrespekten efter ett antal år på ort och ställe.

Har funnits landslagsupplagor när deras exceptionella bollhållande skicklighet har medfört för lågt speltempo och för lite variation.

Efter att bland annat ha sett alla matcher i säsongens Svenska Cupen och World Cup och lite till är det enormt slående att detta är minst en klass till när Sverige och Rysslands landslag möts. Till och med är det stor skillnad på match nr 1 och typ finalen.

(Förlåt Finland, er framstående semifinalmatch mot Ryssland lördag kväll är värd all uppmärksamhet).

Det har funnits landslag under årens lopp som avseende lagkapacitet inte har kommit upp i de bästa klubbmästarlagens klass.

Där är vi tillbaka till samspelthetens betydelse.

 

BOLSJOJTEATERN OCH BANDYN

Redan i den första matchen mellan Ryssland och Sverige på onsdagskvällen var den mycket höga nivån slående.

Det var som både en Salchov, Tåloop, Loop under flera rotationer, fast med klubba och boll.

Bolsjojteaterns bästa och Göranssons artister flöt samman.

Är detta en drömvärld, ser jag verkligen det jag ser...

Detta är en mycket avancerad sport. Där teknik, koordination, styrka, snabbhet och så vidare skall smälta ihop. Inte så konstigt att bandy är för svår för många.

Och på tok för lite flärd för att hamna på en Idrottsgala eller i några som helst Bragdtankar.

Tillfredsställandet måste komma i genomförandet, deltagandet och seendet.

Aktionsradien var stor.

Snabbheten mycket högre i tanke och handling. (Drälldes det med bollbehandlingen blev spelaren straffad direkt).

Tuffheten, närkampsspelet  mycket mera intensivt, i vissa undantagsfall brutalt. Fanns en svensk tackling i första halvlek som var nära att ödelägga guldchansen. (Mål-Bergwalls protesterande mot interference i dennes straffområde under finalens första halvlek var befogad).

- Det är hög tid att vi återigen börjar att beivra slag med klubban både nationellt och internationellt, sa en bestämd Per- Anders Gustafsson. Eljest måste vi vara konsekventa och ta bort regeln.

Riktningsförändringen på skridskorna gav konståkningsassociationer.

 

OVERKLIGT

Hur spelfördelaren Maxim Iskeldin kan vara så skickligt, drivande (och ensam) är en gåta. Den långa, smala och kutryggiga kroppen ger sken av att skivstång och kroppen alltid har varit ovänner. 

Dagen efter 10-6-förlusten mot Sverige, satt han vid frukostbordet och petade, med mycket kort avstånd mellan tallrik och mun. Ett tag trodde jag att han skulle be om hjälp av en personlig assistent så inte ansiktet och filen blev ett.

En bandyns egen Stig Helmer Olsson i Sällskapsresan. Obs Sveriges mest sedda film.

Men spela bandy kan han! 

Trolig ryska mästare med sitt SKA,Neftyanik, Chabarovsk.

 

VERKLIGA SKILLNADEN?

När vi förlorat knappt mot Ryssland, typ i slutet vid VM i Chabarovsk år 2015, eller debaclet i Uljanovsk år 2016, har det känts sådär att ta upp ämnet ; Hur stor är skillnaden på dessa båda lag?

Och kanske än viktigare; Vad består den av?

Kanske lättare att vara noggrann, objektiv och framåtblickande nu.

Inte minst mot bakgrund av att VM nästa gång går i Chabarovsk, följt av Irkutsk och Krasnojarsk. Nej ,vi hoppas att Sverige och Norge kan lyckas få till något bandy- och föreningsnära VM, så det ej blir tre år på rad i Ryssland.

De flesta initierade framhåller att det var orken som skiljde finallagen åt.

Det avståndet måste bli än större i kommande VM i Ryssland. Annars kan vi glömma titelambitionerna.

Sällan har bandy-Sverige varit så positiva - åtminstone det senaste halva seklet - till en förbundskapten som till personen Svenne Olsson! 

Ett av många motiv till att låta avslutningsorden, ett par dygn efter triumfen, bli Svennes:

- Fler spelare som presterar på sin högsta nivå under 10 dagar. Samt en än mer utvecklad spelidé med fler spelare som deltar i vårt passningsspel!

Att frågan var hur segerreceptet såg ut förstod du. 

Skribent: Curt Einarsson, på landslagskommitténs uppdrag
Partnersnurra_20210210.gif

Bandy på Twitter

                    

Postadress:
Svenska Bandyförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Idrottens Hus, Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996000
Fax: 086996340
E-post: [saknas] Information

Se all info

 


TFFIR_Bandyforbundet_RGB_250px.jpg