Hoppa till sidans innehåll

Signerat Einarsson: Lyssna på läktarfolket - också

19 OKT 2017 17:23
Erik Pettersson missade straff. Lomanov lyckades inte heller. Edlund, Löfstedt, Gilljam, Hammarström försökte också. Och fler därtill.
  • Skapad: 19 OKT 2017 17:23

Och sen avgör Daniel Berlin i finalens sudden death på en straff.

– Det är de dåliga straffarnas turnering, sa Gösta Finberg, Borlänge, före finalen. Han har tillsammans med polarn Mats Eriksson, även han från Borlänge, sett alla bandycuper de senaste tjugo åren. Gösta Finberg vill mycket gärna prata om sitt kära Bollnäs. Och Mats Eriksson lika gärna om sitt Sandviken. Denna gång finns det mycket att utveckla om SAIKs multiupphämtning.

Men vi tar en SAIK-fördjupning när de även vunnit SM-finalen.

Läktarkompisarna verkar respektera varandra trots de olika klubblidelserna. De ser dock i stort sett alla matcher när de är iväg på cuperna.

Kvartsfinalen som började lördagkväll klockan 23.45 syntes de dock inte till…

Förresten, varför spelar vi denna publikovänliga tid?

– Vi skall se över det till kommande turnering, säger Arne Anderstedt stark man i SAIK, svensk och internationell bandy.

Jenisej från Krasnojarsk och Neftyanik från Chabarovsk spelade vid förra årets cup vid motsvarande tid den bästa matchen. Chanserna avlöste varandra den gången som i en ”pingpongmatch”.

Publikvänligt till max!

Publikens röst

Varför lyfter vi fram dessa två gentlemän? Därför att det är publikens röst och den skall vi alltid lyssna på.

Finalens avgörande straff föregicks av en fällning där Crille Edlund ej gick på det vanliga med skott, mot sina gamla klubbkamrater i Jenisej (en säsong) utan vinklade av i ett genombrott så lagkaptenen Yuri Vikulin blev tvingad att ta sista chansen.

– Jaha, han tog den vägen nu, sa pappa Kent precis när det hade skett.

När Jenisej ledde sa Kent Edlund flera gånger med spänning i rösten:

– Nu gäller det bara att få lite tyck på Jenisej, så kommer det att hända saker.

Och sen hjälper eller stjälper den mest erfarne i laget, Sergej Lomanov, lagets pappa till med en onödig utvisning. Att det finns tydliga hierarkier i ryska lag syns lång väg.

Man-man-försvar

Kom också att tänka på Christoffer Fagerströms ord, när ”Crille” Edlund vinklade av:

”I Ryssland spelas det man-man-försvar och försvararen tittar på kroppen”.

Denna gång blev det inga protester. Va´ skönt att slippa detta protesterande mot domslut.

En publikröst:

 ”Varför låta 5 procent av spelarna stå för 95 procent av domartjafset, protester i tid och otid, lär av handbollen”.

Är det en smitta från TV-tittande på fotboll?

Blås igång matchen så slutas det nog snabbt att stå i fel position…

Finalen spelades med fyra domare på skridskor. Förutsätter att det fanns en domare mellan bänkarna och en supervisor.

Får vi ta ett moment till (ja, domarsnacket är egentligen mycket en spelar- och ledarfråga), herrar domarchefer Sjösten, Modin utan att det uppfattas som osakligt domargnäll? Ni gör ett jättejobb, men utan konstruktiv dialog utanför matchsituationen blir det mindre utveckling.

Under cupen blåstes det ett antal offside. Men det var inte en enda gång, nästan, som en fri spelare på ett lyft inte blev avblåst. Kan det vara möjligt att vid alla dessa tillfällen var det verkligen offside eller tog domarna till en säkerhetsåtgärd?

Och publiken gick därmed miste om detta supereleganta moment.

Betydelsen av exakthet

– Curt, ser du hur många anfall som tappat fart när inte passningen har kommit på klubban? Påståendet kommer från Kent Edlund under cupens gång. Den forne försvarsdirigenten har ett grymt CV, spelare (landslagsman) och tränare i ett flertal föreningar, förbundskapten för yngre landslag, bandygymnasielärare osv. Och då har vi inte utvecklat alla de samtal far och son Edlund haft under dag- och nattetid. Såg häromåret ett 50-tal matcher från ryska ligan. Kent Edlund såg även ett antal matcher och träningar live. Räcker det?

När anfallet har skakat av sig ett antal checkande motståndarforwards och skall få till en fartökning är ett felpass på någon halvmeter detsamma som tappad fart och målchans. Vi resonerar om att de många släppen bakåt gör att spelarna får för lite matchträning på detta moment.

– Nu gör till och med Johan Löfstedt ett felpass igen, sa en annan publikröst, som var tacksam för att vi upplyste om att Johan Löfstedt varit skadad en månad och att detta var de första matcherna.

– I Neftyanik strävade vi efter att anfalla brett, säger Christoffer Fagerström.

Många anfall har kommit av sig i Svenska Cupen och World Cup också på grund av att anfallaren/bollmottagaren varit för ivrig och därmed gått in i plan för tidigt. Bollmottagaren har därmed skapat sin egen passningsskugga. Synd.

Slopa myten

När vi tar upp med Fagerström att det är dags att avliva myten om att svenska spelare är bättre med klubban blir han tyst och oförstående. I Fagerströms värld är det en självklarhet att ryssarna är bättre. Framkommer i täta närkamper, svåra tennismoment och hur de tar sig förbi täckande klubbor på isen.

Det påminner om hur Edsbyspelarna var några år efter de hade fått sin hall  (år 2004). De rörde sig så rätt och lätt på isen som om de fått fram någon bra olja från någon klurig entreprenör. Att det hade skett via konsekvent träning är lite svårare att ta in för många. Innan vi fördjupar närkampsspelet från det östliga Sibirien tar vi in en publikröst till

– Hammarby vinner många närkamper, kan det bero på att de tränat på den lilla hockeyrinkens små ytor?

Hur många gånger har Bajen tränat på stor plan under hösten?

– Vid fyra tillfällen, svarar tränare Misja Pasjkin.

Ett Hammarby som gick till semi och var cupens överraskning.

Tillbaka till Christoffer Fagerströms erfarenhet av förra året i Neftyanik:

– Dom tränar ju löjligt mycket mer än vi. När jag kom dit förra hösten tränade vi två gånger om dan i en och en halv månad. Ändå fjärran från idiotkörning. Vet vad de sysslar med och är pålästa. Noga med återhämtningen, kliver aldrig över spärren.

– Grundprincipen i deras träning är att göra fler mål än motståndarna. Vi kunde ibland köra övningar som passade hos en bandyskola, men observera att vi gjorde det i maxfart.

Kanske märkligt att vi överhuvudtaget kan utmana ryssarna som vi gör.

Mest förekommande

I bandyns första GIH-kull fanns namn som Torbjörn Ek och Rolf Käck. Men även Ola Hällsås och Bertil Mathiasson.

– Många av mina kompisar har slutat gå på bandy därför att det spelas för mycket bakåt, säger Ola Hällsås, även han såg merparten av matcherna i årets World Cup.

Finns inget publikpåstående som figurerat så mycket under senare år som detta. Under eventet i Sandviken fanns dock fler mungipor uppåt än vanligt.

Lasse Liw, jo det är han den före detta landslagshalven som i Edsbyn hade både söner på och vid sidan av plan, Daniel och Thomas, samt målgörande barnbarn Matteus.

En publikröst utöver det vanliga.

Som sagans och musikens värld

– Att se 78:an i Neftyanik göra sitt mål mot SAIK, var sällsynt bandygodis av bästa sort. När SAIK-försvararen skulle stoppa isbollen, inne i slottet, lägger han snabbt fram kroken platt så bollen gör en båge över SAIK-klubban, viker runt försvararen hämtar upp bollen som då är i friläge.

Kan i första anblicken uppfattas något saktfärdig, men oj så fel man får när man under säg 10 minuter bara följer Maksim Iskeldins ageranden, det blir en bandyuppvisning så smått i sagans värld.

Några dagar senare får jag en bild på en viol av den välkände violinmakaren Antonio Stradivarius med texten: En bandyspelares klubba kan innehålla liknelser med…

Innan vi avslutar med en svensk bandydelikatess modell super noterar vi att i kampen mellan svenska och ryska lag blev resultatet denna gång: 4 svenska segrar, 7 ryska och 2 oavgjorda.

Totalt World Cup (sex år)

Match       Sve    Oa      Rys         Mål

87               32       10      45          230-310

Fakta: Johan Svedbom

  
I ”Bempa” och ”Pinnen” klass

I öppningsmatchen mellan SAIK och ryska mästarna Neftyanik gör Erik Säfström ett elegant lyft över försvaret-förlåt domarna, alla lyft blev inte bortdömda- i en gammal vi-position, bra på att åka på tvären och därmed fartöka och undvika offside kommer ”Crille” Edlund, tar bollen på tennis en gång och på nästa studs lobbar han över målvakten.

Det är nog sådana unika situationer som gör att hemmapubliken alltid avger ett förväntansfullt susnär nr 21 får bollen.

Christoffer ”Crille” Edlund är idag ett lika stort forwardsnamn som Bernt ”Bempa” Ericsson och Bengt ”Pinnen” Ramström var på sin tid! 

Skribent: Curt Einarsson, på landslagskommitténs uppdrag
Partnersnurra_20210210.gif

Bandy på Twitter

                    

Postadress:
Svenska Bandyförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Idrottens Hus, Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996000
Fax: 086996340
E-post: [saknas] Information

Se all info

 


TFFIR_Bandyforbundet_RGB_250px.jpg